fredag 23 maj 2014

Från F!-väljare till SD-Kvinna

I Nöjesguiden den 21 maj ställer sig skribenten till krönikan "WTF, SD-Kvinnor???" frågande till huruvida det finns någon som helst överlappning mellan Sverigedemokraterna och F! vad gäller potentiella väljare. 

Enligt Nöjesguiden skulle SD behöva "byta ut all sin politik" för att locka några väljare som kanske tänkt rösta på F! "av feministiska skäl". Inte-så-underförstått: SD är ett kvinnofientliga parti.

SD behöver självklart inte locka till sig några väljare från F! för att stå sig som parti, så mycket är nog uppenbart för de flesta. Att påstå att väljare inte skulle kunna byta från F! till SD på grund av hur våran politik ser ut är däremot i bästa fall ett resultat av en journalist som är dåligt insatt i vår syn på jämställdhet och i värsta fall ett fumligt försök till en halmdocka.

Hur kan jag då vara så säker på detta? Jo, i EU-valet 2009 röstade jag själv på F!. Idag tar jag däremot avstånd från det parti och den agenda som jag anser glidit långt bort från det som brukar nämnas som jämställdhetens huvudfrågor, nämligen lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor. 

Jag blev liksom många andra förledd att tro att F! stod upp för alla former av feminism, inte enbart radikalfeminismen med sitt ensidiga fokus på genus, kön och att upplösa könsroller, identiteter och familjens roll i samhället. Det är nämligen ingenting jag känner mig bekväm i och jag tror inte att svenska folket gör det heller. Inte om de är helt ärliga mot sig själva.

Jag ser hellre ett fokus på en sund jämställdhetspolitik, där man inte ser negativt på könens olikheter utan ser det positiva i att män och kvinnor kompletterar varandra. Det finns självklart inga gigantiska olikheter (det vet jag ingen som påstår) men de mindre skillnader som finns bör enligt oss få finnas kvar istället för att tvångslagstiftas bort, ibland på bekostnad av vår mentala och fysiska hälsa. 

Varför måste vi lägga värderingar i om fler män än kvinnor väljer att bli brandmän? Eller om fler kvinnor väljer att bli undersköterskor? Eller barnskötare? Blir världen verkligen bättre i samma sekund som andelen människor av vardera kön inom dessa yrken blir 50 procent? Bör vi i sådana fall fylla samma form av "kvot" även när det gäller HBT-personer eller personer med annan bakgrund än svensk?

Det låter inte alls som den typ av samhälle jag vill ha. I mitt drömsamhälle är det en människas prestationer som räknas, inte kön, läggning eller hudfärg, vilket paradoxalt nog blir det enda som spelar någon roll i det samhälle som vi bygger om vi börjar införa kvotering eller andra former av positiv särbehandling. 

Därför kommer SD fortsatt att säga nej till kvotering och nej till extremfeminism. 
Därför kommer jag i årets EU-val att rösta på SD istället för F!.
För rättvisans och jämställdhetens skull.

/ J.H

0 kommentarer:

 
blog design by suckmylolly.com | Blogg Topplista Distributed by Deluxe Templates
Share