söndag 23 februari 2014

Kvinnoförakt och rasism

Den senaste tiden har jag tillsammans med andra i SDU Stockholm genomfört ett antal skolbesök. En mycket vanlig - men oroande - reaktion som jag har fått i egenskap av att vara en ung kvinnlig representant för Sverigedemokraterna/SDU är att min kompetens och kunskap om partiet ifrågasätts. 


Min genuina övertygelse om att SDs politik verkligen är bra för Sverige (och Sveriges kvinnor) ifrågasätts ofta på ett mycket nedlåtande sätt. Jag anses inte kunna fatta egna, självständiga beslut enbart p.g.a att jag är kvinna. 

Det är svårt att med ord uttrycka hur kränkande detta är och det är skamligt att detta fortfarande händer i Sverige 2014.

Dessa kommentarer kommer oftast från andra kvinnor, varav de flesta kallar sig feminister och kommer ofta från den politiska vänstern. Samma mönster kan ses bland de som ifrågasätter sverigedemokratiska invandrares övertygelse - de säger sig ofta vara antirasister och de är inte sällan andra invandrare.

Att hävda att kvinnor inte vet sitt eget bästa eller är kapabla att ta självständiga beslut och att kalla politiskt aktiva invandrare för "husneger", "alibi" eller "Onkel Tom", vad är det uttryck för om inte ett illa dolt kvinnoförakt och rasism? 

/ J.H

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår verkligen inte hur SD:s politik är bra för kvinnor. Ni vill ju bland annat inskränka aborträtten?

Josefin Helander sa...

Jag har förstått att SD:s önskan om att sänka dagens löjligt höga abortgräns
(som ju enbart är baserad på när ett foster kan överleva utanför livmodern,
inte fosterutvecklingen i övrigt) är något som många anser
handlar om en "inskränkning" av en uppfattad "rättighet" - men vad
är det egentligen som blir inskränkt?


Är det "rätten" att avliva en varelse med ett näst intill fullt utvecklat nervsystem? Vad ger i
sådana fall en kvinna den rättigheten?


Är det det faktum att fostrets lungor ännu inte är fullt utvecklade? Betyder det då inte
att det med samma logik borde vara helt acceptabelt att vi, istället för att slösa pengar
på att vårda alla födda barn och vuxna vars lungor av någon anledning slutar fungera,
bara avlivar dem?


Eller beror det på att barnet fortfarande är beroende av kvinnan för att överleva? För med den
logiken borde vi väl göra barnamord lagligt flera år efter födseln, något annat måste väl
anses vara en inskränkning av kvinnans rätt till sin egen kropp och hennes rätt att själv forma
sitt eget liv?


Min helt personliga åsikt är att en mycket viktig gräns går vid övergången till graviditetsvecka
15, då man vet att fostret fr.o.m denna vecka har ett fungerande nervsystem.
Jag tycker att 12 veckor känns som en bra gräns för FRI abort, så att det finns en säkerhetsmarginal
upp till 15 veckorsgränsen, därefter bör man begära prövning.

Anonym sa...

Imponerad av din argumentationsteknik och du verkar verkligen vara en bra politisk kraft för att föra Sverigedemokraterna framåt.

Funderar på att kryssa dig i valet till Landstingsfullmäktige.

Andreas, Sverigedemokraterna 2014.

 
blog design by suckmylolly.com | Blogg Topplista Distributed by Deluxe Templates
Share